Ja… Här har det varit tomt ett tag. Nästan två veckor har det ekat tomt här. Och anledningen är den åh så vanliga och ack så tråkiga: tiden har inte funnits till.
Jag tror vi alla kan känna igen oss i det där med tiden – ibland känns det som att det bara är något man jagar men aldrig når. Man har ALLTID för lite tid, aldrig tillräckligt och absolut inte för mycket. Ibland är jag helt fine med det, eller för det mesta faktiskt. För det mesta kan jag acceptera det, att jag aldrig hinner riktigt allt jag skulle vilja utan att det ständigt handlar om prioriteringar. Vad jag ska välja bort idag? Vad är jag okej med att skjuta upp? Vad MÅSTE verkligen göras idag?
Men ibland… Ibland knäcker det mig fullständigt. Det har det gjort nu, senaste tiden. Jag har liksom känt att allting varit tungt, jobbigt och energin har gått ur mig totalt. Idag har det dock känts som att det börjar vända så smått. Idag har varit en bättre dag där jag känt igen lite av mitt vanliga jag igen. Så nu gäller det bara att fortsätta på samma spår!

Här var jag mer av mitt vanliga och energiska jag så nu ska vi dit igen!
Vad har hänt sen sist då?! Hm…. Vet inte på rak arm! Vi har ju som vanligt säkert gjort jättemycket men skulle jag skriva om allt så skulle ju inlägget bli j ä t t e -långt så jag hoppar den biten! Saker jag kommer på som varit lite ”extra” får bli egna inlägg fram över istället. En sak som hänt dock och som säkerligen inte undkommit någon är Covid-19. Herregud vilken grej! Helt galet… Men, vi kommer klara denna krisen också så sitt lugnt i båten och lev efter de uppmaningar vi fått av våra myndigheter. This too shall pass! (precis som mitt dåliga mående den sista tiden)